-
Det var den där dagen.Den jag hade längtat efter sedan första sekunden.Den jag burit inom mig genom alla pip, alla nätter, alla timmar vid inkubatorn.Jag visste att den skulle komma – men jag visste inte hur den skulle kännas.Och ändå överträffade den allt jag någonsin känt. Det var första gången jag fick hålla henne mot…
-
Vi bodde där.Inte bara i tanken – vi bodde där, på riktigt.På neonatal, bland pip och monitorer, under blått sken och viskande röster. Vi hade tillgång till Ronald McDonald-huset.Ett varmt, omtänksamt hem bara några steg bort.Ett ställe att duscha, vila lite, värma mat.Men vi var där så sällan.För våra hjärtan var kvar i rummet bredvid…
-
Det var sommar utanför fönstret.En vacker, varm sommar.Träden vajade i vinden. Människor gick förbi med glassar, sandaler, barnvagnar.Och vi…vi visste knappt vilken dag det var. Vi visste inte när vi hade ätit senast.Vi visste bara att vi måste stanna. Vara där. Hålla i.Allt annat försvann.Tid, hunger, sömn – kroppen bara fanns där för att orka…
-
Det var många som gick förbi.Sjuksköterskor. Läkare. Andra föräldrar med lika trötta ögon som vi.Och många av dem såg oss – verkligen såg.Vi kände oss aldrig ensamma i rummet. Vi fick stöd. Omtanke.Men ändå fanns det något som ingen annan kunde känna. För ingen annan satt i våra stolar.Ingen höll hennes lilla fot hela natten…
-
Det finns stunder i livet som förändrar allt. För oss var det när vår dotter föddes, alldeles för tidigt. En tid där allt kretsade kring överlevnad, oro – och tystnad. Jag minns hur det var att stå bredvid en liten kuvös och inte veta vad morgondagen skulle bära med sig. Hur det kändes att inte…
-
Känslor kommer alltid först.Innan ord, innan förklaringar, innan lösningar – finns en känsla. Men vad händer när barnets känsla inte får plats?När vi som vuxna säger:”Det är väl inget att gråta för.””Eller: ”Du behöver inte bli arg.””Då blir det tyst. Inte i kroppen – men i kommunikationen.” Barn som inte får utrymme att uttrycka sina…
-
Vi pratar med barn om många saker.Vad de åt i skolan. Hur det gick på gympan. Vilken film de vill se i helgen. Men hur ofta pratar vi med dem om hur de mår? På riktigt?Om vad som känns svårt, rörigt, ensamt – eller glatt, pirrigt, tryggt? Att prata om känslor är inte något som…
-
Ibland behövs det inte så mycket. Bara en enkel fråga.”Vill du visa hur du känner dig idag?””Vill du välja en färg som passar din känsla?””Vill du lägga en känsla i lådan?” Det är lätt att tro att vi behöver stora samtal, perfekta ord eller långa förklaringar för att prata om känslor med barn. Men i…
-
Att prata om känslor är svårt. Även för oss vuxna. Så hur ska då ett litet barn – som fortfarande håller på att lära sig världen – kunna förstå något så osynligt som en känsla? För barn i allmänhet, men särskilt för barn inom autismspektrumet, är känslor ofta abstrakta. De känns starkt i kroppen –…