I en värld som allt mer rör sig mot det digitala, kan det låta motsägelsefullt att tala om händer. Om beröring. Om material.
Men för mig börjar skapandet inte i skärmen – utan i kroppen. I en känsla. I hjärtat.
Närvaro i varje val.
Oavsett om jag arbetar med AI- bilder, trädgårdsdesign eller inredning, är det aldrig slumpen som leder. Varje beslut – varje färg, varje struktur, varje rytm – bygger på en inre närvaro.
Jag frågar mig själv:
Hur känns detta i kroppen?
Vad säger den här ytan?
Hur rör sig ljuset här?
Det handlar inte om att dekorera – utan om att lyssna.
Att arbeta med AI – men inte som en maskin.
Det är lätt att tro att AI- bilder är kalla, distanserade, tekniska. Men för mig är processen lika fysisk som om jag målade. Mina prompts är noggrant formulerade – som penseldrag i text.
Jag väljer ut med omsorg. Jag förstorar med blick för textur och ton.
Sedan, när bilden är klar, väljer jag papper. Jag känner på ytan. lyssnar till hur bilden ska leva. Det är en taktil, mänsklig process – även om den börjar i ett digitalt rum.
Design som bygger på liv – inte trend.
i mina projekt, både ute och inne, utgår jag aldrig från vad som är ”inne”. Jag utgår från dig. Från platsen. Från det ljus som bor där.
När jag formar en trädgård, känner jag efter hur vinden rör sig. När jag föreslår en färg till ett sovrum, tänker jag på vilken typ av vila du behöver.
Det är ingen formel – det är kontakt. Mellan dig, rummet och rytmen du längtar efter.
Skapandet som berör.
Vi behöver mer än bara vackra ytor.
Vi behöver miljöer och bilder som talar med oss – utan att skrika. Som får oss att stanna upp. Andas. Känna.
Därför vill jag skapa med händerna. Med hjärtat. Med tystnad som grund och närvaro som kompass.
Tack för att du följer min väg.
Om du känner igen dig i längtan efter det mänskliga, det mer långsamma, det mer på riktigt – så är du varmt välkommen att fortsätta följa min resa.
Jag tror på det som känns – inte bara syns.
Lämna ett svar