Det visuella minnet vi bär inom oss.
Minnet är inte bara något vi förvarar i ord.
Det bor också i bilder. I ljus. I dofter. I skuggor som faller på ett visst sätt.
Vi minns med hela kroppen – och ofta med ögonen först.
När jag skapar, tänker jag ofta på det där tysta minnet.
Det som vaknar utan att vi märker det.
Det som inte går att formulera, men som känns.
En bild kan öppna en dörr inåt
Det händer att någon ser en av mina illustrationer och säger: ! Jag vet inte varför, men den påminner mig om något.”
Kanske en barndomsminne.
Kanske en plats de drömmer om.
Kanske bara en känsla de nästan hade glömt.
Där börjar samtalet – inte mellan mig och bilden, utan mellan betraktaren och sig själv.
Och det är det vackraste jag vet.
Ljuset som bär på en historia
Jag arbetar ofta med ljus i övergång – gryning, skymning, dis, skuggor.
För det är där minnet lever.
Inte i det skarpa eller tydliga, utan i det mjuka, föränderliga.
Vi minns inte alltid exakt hur något såg ut.
Men vi minns hur det kändes.
Och ljuset kan bära den känslan, nästan som ett andetag.
Att skapa bilder med känslan som utgångspunkt
När jag arbetar med AI- bilder eller fotograferar naturen, börjar jag nästan alltid i en stämning.
En inre bild av något jag själv burit med mig – ett ljus över havet, tystnad i skogen, vinden mot en fönster.
Det är inte nostalgi.
Det är närvaro i något som en gång varit – och som kanske fortfarande är sant.
Rum och trädgårdar som bär minne
Samma sak gäller när jag formar miljöer.
Jag vill att ett rum ska kännas igen.
Inte som en kopia av något man sett, utan som en plats där kroppen säger: ” Här kan jag andas.”
Jag tror att ett hem, en trädgård eller ett hörn av en balkong kan bära på minne.
Och kanske kan min uppgift vara att varsamt locka fram det.
Tack för att du minns tillsammans med mig
Om du någon gång sett en bild och känt något du inte kunnat sätta ord på – då vet du vad jag menar.
Tack för att du ser.
Tack för att du känner.
Tack för att du minns – inte bara med tanken, utan med hela dig.
” Vi minns inte alltid hur det såg ut – men vi minns hur det kändes.”
” Ibland räcker ett ljusfall för att väcka en inre värld till liv.”
Ewelina Olsson
Lämna ett svar