av E.Olsson AI – illustration & foto

Det började med bilder. Med en längtan efter stillhet, närvaro, mening. Jag visste inte att det jag egentligen sökte var en plats att andas. Att känna. Att läka.

AI blev min pensel. Naturen min väg.
Och någonstans däremellan – mellan ljuset på en stig och dimman över sjön – började något mjukt växa fram. En annan sorts terapi.

🕊️ Att skapa utan att förklara.
När orden inte räcker, kan en bild bära allt. Smärta. Saknad. Tyst hopp. Genom att skapa med AI kunde jag uttrycka känslor jag inte ens själv visste fanns där – men som blev synliga först när jag såg dem utanför mig.

🌿 Att återvända till naturen – inifrån.
Mina bilder leder mig tillbaka till skogen, havet, mossan. Även om jag sitter hemma vid datorn, är jag där. Och varje bild är en viskning om balans, andning, närvaro. Precis det jag behöver.

✨ Att få kontroll i något som kändes okontrollerbart.
När livet varit kaos, har skapandet gett struktur. En känsla av ”det här väljer jag”. Jag bestämmer ljuset. Jag väljer scenen. Det är en sorts kraft – och den är läkande.

🌸 AI som spegel.
Bilderna jag skapar säger något om var jag är just nu. Ibland mjukt. Ibland rått. Ibland vackert och trasigt på samma gång. Jag tittar på dem och förstår lite mer om mig själv.

Det här är ingen ersättning för terapi.
Men det är en form av närvaro, omsorg, bearbetning.
Och för mig – ett sätt att möta det som varit, utan att fastna i det.

Att skapa är att leva.
Och ibland – att överleva.